Uppvidinge biodlarförening

  Ett av nordens största biodlarMuseum

Läs om vad som är igång


Biodling för nybörjare

För dig som är nyfiken på biodling och vill veta mer

 Anmälan till Ingrid:

     Ingridp142@gmail.com 

             eller mobil 070-1518124Välkommen!!  

OBS! kurs start beräknad februari 2017

Torsdagsträffar vår, sommar höst.

Från klockan 18.00

Välkomna :-)


Bladlusen 

i undervisningen 


För att göra ekologiundervisningen i 

klassrummet mer levande kan man stu-

dera bladlöss. Avsnittet tar tre till fyra 

lektioner. Tiden kan tyckas lång men 

man får in de biologiska begrepp som 

behövs för att diskutera ekologi på ett 

relevant sätt. Begreppen bifogas i slutet 

av artikeln.

Varje pass avslutas med att eleven har nya frågor att 

fundera på och lösa till nästa pass. Svar på frågorna fi n-

ner man bl.a. i den litteratur och de länkar som bifogas. 

Avsluta gärna temat med att eleverna gör en näringsväv 

av organismerna kring bladlusen. Lektionsuppläggen kan 

se ut på följande vis. 

Material

Innan lektionen/laborationen har läraren samlat in växter 

med bladlöss. (Tag med en glasburk att sätta bladlusplan-

torna i direkt vid plockningen, så att växtens saftspänning 

påverkas så lite som möjligt) 

Eleverna bör vara utrustade med var sin stereolupp 

(ett förstoringsglas går ganska bra). Varje elev får varsitt 

blad/växtdel med bladlöss. Några hela ”bladlusplantor” 

står orörda kvar framme i klassrummet som demonstra-

tion. Har luppen inbyggd belysning bör endast påfallande 

ljus användas (annars torkar bladlössen). 

Studera och fundera

Introduktionslektionen kan genomföras på följande sätt. 

Elevernas uppgift blir att rita av bladlusen så noga som 

möjligt. Bladlusen ska på teckningen vara stor (minst 6 

cm lång). Rita gärna från olika håll. Under den tid det 

tar att teckna ska eleven fundera och diskutera följande 

frågeställningar med bänkgrannen. 

• Hur har bladlössen kommit till växten?

• Var på växten sitter de? (Gå gärna fram och titta på 

demonstrationsplantorna)

• Vad gör de? 

• Hur förökar sig bladlöss?

• Varifrån kommer det ”kladd” som man fi nner i anslut-

ning till bladluskolonier?

• Vilka andra djur, eller djurrester, fi nner man på bladlu-

sangripna plantor? Vad gör dessa djur?

• Vilka vänner/fi ender har bladlöss?

• Hur försvarar sig bladlöss mot fi ender?

Mer frågor

Läraren sammanfattar klassens iakttagelser och vid dis-

kussionen av funderingsfrågorna uppkommer genast 

nya frågeställningar, som eleverna kan tänka över, och 

försöka fi nna svar på (genom egna naturstudier) till nästa 

bladluslektion. Exempel på sådana frågor är:

• Hur har de vinglösa lössen kommit till växten?

• Hur och när får bladlössen vingar?

• Varför sitter bladlössen samlade mot skottspetsarna och 

under bladen?

• Varför äter man? (Ledning: fett och kolhydrater ger 

energi och fl ygbränsle, proteiner behövs för att växa och 

lägga ägg).                                                                

• Varifrån får växten energi och proteiner?                                   

• Hur och när andas de ständigt ätande bladlössen? 

Elevfrågorna kan sedan kompletteras med:

Kladdet (sockerdroppen) kallas honungsdagg.    

• Varför göra sig av med socker (energi) som alla andra 

organismer sparar på?    

• Man ser ofta att bladlusen vänder 

stjärten rakt upp, släpper ut socker-

droppen som sedan ramlar ner så lusen 

fastnar i den eller andra droppar som 

ligger på bladet. Hur klarar lössen av 

detta i naturen?

• Du känner säkert till att myror 

”mjölkar” bladlöss. Myrorna får socker, 

energi, av bladlusen och försvarar 

bladlusen mot fi ender. Vad kallas 

detta samliv?  

• Hur kan myrorna veta hur det ska 

gå till?

Tips: Myror är sociala djur som måste 

känna igen sina stackmedlemmar. Läs på om Myrornas 

hälsningsprocedur och försök sedan ”översätta” detta till 

”mjölkningsbeteendet” av bladlöss.

• Lusen föder ungar, som ser ut som vuxna bladlöss, fast 

mindre. Dessa ungar kallas nymfer. Detta föröknings-

sätt kallas ofullständig förvandling. Vilka stadier ingår 

i ofullständig förvandling? Vad menas med fullständig 

förvandling?

• Bladlusens livscykel är mycket intressant. Den förökar 

sig bl.a. genom jungfrufödsel. På senhösten (oktober) 

inträffar dock en förändring. Då föds det vingförsedda 

honor och hanar. Vilka fördelar respektive nackdelar 

medför jungfrufödsel jämfört med parning? Varför sker 

parning/äggläggning hos bladlössen innan vintern?

Genomförda bladlusstudier ger många insikter i eko-

Bladlusen 

i undervisningen 

systemets komplicerade byggnad och betydelsen av den 
biologiska mångfalden. Förhoppningsvis har kunskapen 
om bladlusens liv befäst och verklighetsförankrat de bio-
logiska begreppen hos eleverna. 
Biologiska begrepp som 
aktualiseras vid bladlusstudier 
 • En näringskedja, parasitism och predation.     
• Fotosyntes, cellandning/förbränning.
• Leddjur, insekt, insekters sinnesorgan och andning, 
feromoner, hudömsning, ofullständig och fullständig 
förvandling.
• Livscykler, partenogenes kontra parning.
• Producent, konsument, toppkonsument, kretslopp, nä-
ringskedja, näringspyramid och näringsväv.
• Symbios, mutualism, kommensalism, parasitism och 
predation.
• Individekologi, tolerensområden och stress, popula-
tionsekologi, S-kurva, nativitet, mortalitet, mättnadsnivå, 
populationsreglerande faktorer och migration.
• Strategier mot fi ender.
• Spridning av växtsjukdomar, värdspecifi ka djur.
• Spridningsbiologi.
• Biologisk bekämpning av skadedjur.
Ord och talesätt 
Löss och bladlöss har påverkat oss människor i så stor ut-
sträckning att vi införlivat dem i vårt talspråk. Tyvärr är 
det svårt att fi nna talesätt som är positiva till lusen (utom 
möjligen det sista). Nedan följer några av de vanligaste. 
Nedlusat, lusaktig, väglus, luspudel, lusläsa, luspank, 
linslus,”som en lus på en tjärsticka”, ”Läsa lusen av”, ”det 
går så lusigt” och ”nedlusad med ex. pengar”.
Du som vill veta mer om bladlössens liv, kan studera littera-
tur och länklistan eller kontakta artikelförfattaren. 
Litteratur
Smådjur i skogen. Naturserien, Prisma, 1999. Lars-Hen-
rik Olsen och Ulf Svedberg.
Bra bilder,med text,  som visar bladlusens ekologi 
Myller.  SNF årsbok 1986.  Agneta Arnesson-Westerdahl 
Naturens Hemligheter. På upptäcktsfärd i de minsta dju-
rens värld. Forum. Mari Friend.
Utsökta färgillustrationer.
Liv och lus.  SNF. Sveriges natur 4/95. Maria Ålander
Nils Broberg
Blackebergsgymnasium, Stockholm
nilsbroberg@bredband.netLänkar
Allmänt om bladlusen
www.smp.au.dk/smp_dk/undervis/billeder.htm
En utmärkt undervisningslänk om Biologisk mångfald, som 
bygger på bladlusens liv och leverne. Bladlusen sätts in i sitt 
ekologiska samband. 
Uppvidinge biodlarförening Uppvidinge biodlarmuseum